Nu börjar min lilla tjej att bli sitt vanliga och spralliga jag igen, det är som om hon fått loppor i hela kroppen och hon kan verkligen inte sitta stilla när hon får sina tollar-ryck. Det spelar ingen roll om hon är lös eller i koppel mitt under våra promenader, får hon ett av sina glädje ryck så går det från 0 - 100 på en enda sekund. Haha.
Så dagen till all ära så tänkte jag att det kunde vara roligt att gå ner till stranden i kohagen nu när korna är på andra sidan vägen. Väl där nere så satte hennes nos igång och hon hoppade upp på stenar och klättrade i bergen utan problem och inte överdrivet snabbt. Hon fattade snar hur hon enklast skulle ta sig fram över klipporna och kom när man kallade på henne. Zion har också börjat att tycka om att gräva när marken tillåter det, först lite prövande och sedan så sätter hon i gång och skall leta upp något som verkar ligga djupt nere i marken.
Nu på kvällen så skall vi börja att gå på öppen rally lydnads träning som hålls på klubben, det kan bli riktigt intressant och bra då jag behöver träna med Zion när det är hundar omkring. När min andra rally lydnads kurs på måndagar är klar så kan jag även börja gå på den öppna träningen som hålls där för lydnads människorna. De kommande månaderna måste jag verkligen börja tänka vad jag göra av med mina pengar då jag bestämt mig för att försöka söka in på olika utbildningar. Det har varit skönt att ha det här jobbet medans Zion varit liten men jag måste inse att hon är stor nu och inte kräver sällskap 24/7. Så hur mycket jag än tycker det är trevligt att ha ett jobb att gå till och få in lite mer pengar varje månad, så vill jag inte fastna i det. Det är inget arbete jag vill jobba inom egentligen även om jag absolut älskar alla människor jag träffar under tiden. Men vi får se! ansökningarna inför vårens utbildningar öppnar i mitten av september, och om inte det funkar då får jag helt enkelt söka till nästa höst i stället.
Så dagen till all ära så tänkte jag att det kunde vara roligt att gå ner till stranden i kohagen nu när korna är på andra sidan vägen. Väl där nere så satte hennes nos igång och hon hoppade upp på stenar och klättrade i bergen utan problem och inte överdrivet snabbt. Hon fattade snar hur hon enklast skulle ta sig fram över klipporna och kom när man kallade på henne. Zion har också börjat att tycka om att gräva när marken tillåter det, först lite prövande och sedan så sätter hon i gång och skall leta upp något som verkar ligga djupt nere i marken.
Nu på kvällen så skall vi börja att gå på öppen rally lydnads träning som hålls på klubben, det kan bli riktigt intressant och bra då jag behöver träna med Zion när det är hundar omkring. När min andra rally lydnads kurs på måndagar är klar så kan jag även börja gå på den öppna träningen som hålls där för lydnads människorna. De kommande månaderna måste jag verkligen börja tänka vad jag göra av med mina pengar då jag bestämt mig för att försöka söka in på olika utbildningar. Det har varit skönt att ha det här jobbet medans Zion varit liten men jag måste inse att hon är stor nu och inte kräver sällskap 24/7. Så hur mycket jag än tycker det är trevligt att ha ett jobb att gå till och få in lite mer pengar varje månad, så vill jag inte fastna i det. Det är inget arbete jag vill jobba inom egentligen även om jag absolut älskar alla människor jag träffar under tiden. Men vi får se! ansökningarna inför vårens utbildningar öppnar i mitten av september, och om inte det funkar då får jag helt enkelt söka till nästa höst i stället.