-Om mig-
Mitt namn är Johanna och jag är 22 år gammal jag bor på en ö i Bohuslän som heter Tjörn och har bott här i 12 år nu och trivs väldigt bra här.
Jag bor i en lite mindre stuga bredvid min familjs hus tillsammans med min hund Zion och mina två kaniner Liam och Duvan på altanen. Jag vet inte exakt när mitt intresse för djur kom in i mitt liv men jag tror att det var någon gång när jag var runt 7 eller 8 år gammal och jag fick följa med min mamma till hennes arbete. Hon arbetar inom den psykosociala sektorn och hon tillsammans med en mindre grupp deltagare tog hand om en liten park med olika djur. Jag mins att jag brukar få följa med en man som hade hand om ett 10 tal kaniner och jag verkligen älskade det! efter ett tag så var kaniner ett av mina favorit djur och jag kunde hantera och klippa klorna på även den vildaste kanin dem hade där utan problem. Det var även där i från jag och min syster fick våra första kaniner, efter de två kaninerna så kom bara fler djur in i våran familj, främst hitte-djur allt i från fåglar så som undulater och nymfparakiter och en katt vid namn Nisse ( som fortfarande bor hos oss)
När vi sedan flyttade ut till mina morföräldrars sommarhus som pappa byggt om så att det blev ett permanent boende så kom det allt fler djur in i familjen. Av en ren händelse så började jag att rida på ridskola och fattade tycke om hästar i lag, det är en otrolig känsla att sitta upp på ett djur som är gjord av 400kilo muskler och i samband med den lyckas hitta på allt möjligt! detta intresse ledde till mitt gymnasium val som var en företags förlagd lite skola, jag lyckades få ett special program, naturbruk med inriktning häst och små djur. Vilket menades att de 3 dagarna i veckan som jag hade med LIA befann sig både på häst inriktade arbeten så som ridskolor och privatstall till större zoo butiker med smådjur. Efter min gymnasium utbildning så sökta jag till en yrkeshögskola för djursjukvård i Skåne där dem hade både program för stordjur( ink, häst) och små djur, man skulle få göra olika inträdesprov, det var intervjuer och ett muntligt test. Jag tog provet för både smådjur och stordjur och jag blev accepterad in på båda inriktningarna, utav alla hundra människor! och jag blev accepterad både med betyg och kunskap, in till båda inriktningarna och var i slutändan tvungen att välja. Det blev stordjur jag valde för att det var i det läget mer aktuellt i det läget då det inte fanns några sådana special utbildningar där dem bara inriktar sig på stordjur.
Även om vi haft många djur i min familj så är tyvärr hund inte en av dem, vi har helt enkelt inte haft den tiden som krävs eller de omständigheterna som det kräver. Jag förstod det redan som liten och jag klagade inte, jag hade många andra underbara djur och fick passa många andras hunderbara hundar under hela min uppväxt! dock har alltid drömmen och önskan om att ha en egen hund alltid funnits där. Jag hade bara insett att om jag någon gång skulle skaffa hund så skulle det vara jag som köpte den och tog hand om den och inte min familj. Att ha ett djur handlar om ansvar och det är något jag lärt mig tidigt och det är jag enormt tacksam för.
Jag bor i en lite mindre stuga bredvid min familjs hus tillsammans med min hund Zion och mina två kaniner Liam och Duvan på altanen. Jag vet inte exakt när mitt intresse för djur kom in i mitt liv men jag tror att det var någon gång när jag var runt 7 eller 8 år gammal och jag fick följa med min mamma till hennes arbete. Hon arbetar inom den psykosociala sektorn och hon tillsammans med en mindre grupp deltagare tog hand om en liten park med olika djur. Jag mins att jag brukar få följa med en man som hade hand om ett 10 tal kaniner och jag verkligen älskade det! efter ett tag så var kaniner ett av mina favorit djur och jag kunde hantera och klippa klorna på även den vildaste kanin dem hade där utan problem. Det var även där i från jag och min syster fick våra första kaniner, efter de två kaninerna så kom bara fler djur in i våran familj, främst hitte-djur allt i från fåglar så som undulater och nymfparakiter och en katt vid namn Nisse ( som fortfarande bor hos oss)
När vi sedan flyttade ut till mina morföräldrars sommarhus som pappa byggt om så att det blev ett permanent boende så kom det allt fler djur in i familjen. Av en ren händelse så började jag att rida på ridskola och fattade tycke om hästar i lag, det är en otrolig känsla att sitta upp på ett djur som är gjord av 400kilo muskler och i samband med den lyckas hitta på allt möjligt! detta intresse ledde till mitt gymnasium val som var en företags förlagd lite skola, jag lyckades få ett special program, naturbruk med inriktning häst och små djur. Vilket menades att de 3 dagarna i veckan som jag hade med LIA befann sig både på häst inriktade arbeten så som ridskolor och privatstall till större zoo butiker med smådjur. Efter min gymnasium utbildning så sökta jag till en yrkeshögskola för djursjukvård i Skåne där dem hade både program för stordjur( ink, häst) och små djur, man skulle få göra olika inträdesprov, det var intervjuer och ett muntligt test. Jag tog provet för både smådjur och stordjur och jag blev accepterad in på båda inriktningarna, utav alla hundra människor! och jag blev accepterad både med betyg och kunskap, in till båda inriktningarna och var i slutändan tvungen att välja. Det blev stordjur jag valde för att det var i det läget mer aktuellt i det läget då det inte fanns några sådana special utbildningar där dem bara inriktar sig på stordjur.
Även om vi haft många djur i min familj så är tyvärr hund inte en av dem, vi har helt enkelt inte haft den tiden som krävs eller de omständigheterna som det kräver. Jag förstod det redan som liten och jag klagade inte, jag hade många andra underbara djur och fick passa många andras hunderbara hundar under hela min uppväxt! dock har alltid drömmen och önskan om att ha en egen hund alltid funnits där. Jag hade bara insett att om jag någon gång skulle skaffa hund så skulle det vara jag som köpte den och tog hand om den och inte min familj. Att ha ett djur handlar om ansvar och det är något jag lärt mig tidigt och det är jag enormt tacksam för.
För om jag inte hade läst stordjur så skulle jag nog inte haft den praktikplats hos distriktsveterinärerna i mitt område som även ledde till sommar anställning. Det var även här som jag träffade på Laila och Bengt Hofsten, första gången dem kom in så hade dem en urgullig liten tollar valp vid namn Zipper som dem skulle väga. Jag mins att han var helt bedårande och detta var min fösta möte med en rasen tollare, dem kom sedan in till stationen en gång i veckan medans jag arbetade där så jag fick se hur lilla Zipper bara växte! Jag berättade för Laila att jag någon gång, inte just då, skulle skaffa en hund och hon berättade att Zipper skulle bli deras framtida avelshund om allt gick som det skulle.
Den sista veckan dem kom in medans jag arbetade där så frågade hon om inte jag skulle varar intresserad av att kanske vara en framtida valpköpare från dem. Jag hade under denna tid hunnit kolla lite mer på rasen och den verkade verkligen intressant, jag ville ha en arbetsvillig hund som kan följa med mig på allt jag hittar på och tollare verkade verkligen som en sådan ras. Men som sagt så passade det inte just då att skaffa en hund så jag tänkte vänta på att Zipper skulle växa upp och köpa en valp efter honom. Och så blev det, under 2 års tid så hade jag mejl kontakt med Laila som gav mig information om hur Zipper växte upp och fören jag viste ordet av det så hade det gått 2 år och han skulle para sig med Magic! Den våren och sommaren var en av de längsta men samtidigt snabbaste sommar jag någonsin haft. Jag mins lyckan när det blev bekräftad att Magic var dräktig, min valp var på väg! hela familjen var lika glada av att vi skulle få en ny familjemedlem! det var det här jag drömt om så länge, min alldeles egna hund , det var bara för bra för att vara sant.
Det jag aldrig hade trott var att det skulle bli så mycket bättre än vad jag någonsin kunnat drömma om! redan från första veckan jag hade Zion så var det nästan som om hon bara smälte in i familjen. Nu känns det som om hon varit med oss längre än vad hon faktiskt har varit, hon är allt jag någonsin kunnat drömma om att ha och jag kan inte se mig själv med en annan hund . Jag ser fram emot den framtid vi har tillsammans och alla de äventyr vi kommer att uppleva.
Den sista veckan dem kom in medans jag arbetade där så frågade hon om inte jag skulle varar intresserad av att kanske vara en framtida valpköpare från dem. Jag hade under denna tid hunnit kolla lite mer på rasen och den verkade verkligen intressant, jag ville ha en arbetsvillig hund som kan följa med mig på allt jag hittar på och tollare verkade verkligen som en sådan ras. Men som sagt så passade det inte just då att skaffa en hund så jag tänkte vänta på att Zipper skulle växa upp och köpa en valp efter honom. Och så blev det, under 2 års tid så hade jag mejl kontakt med Laila som gav mig information om hur Zipper växte upp och fören jag viste ordet av det så hade det gått 2 år och han skulle para sig med Magic! Den våren och sommaren var en av de längsta men samtidigt snabbaste sommar jag någonsin haft. Jag mins lyckan när det blev bekräftad att Magic var dräktig, min valp var på väg! hela familjen var lika glada av att vi skulle få en ny familjemedlem! det var det här jag drömt om så länge, min alldeles egna hund , det var bara för bra för att vara sant.
Det jag aldrig hade trott var att det skulle bli så mycket bättre än vad jag någonsin kunnat drömma om! redan från första veckan jag hade Zion så var det nästan som om hon bara smälte in i familjen. Nu känns det som om hon varit med oss längre än vad hon faktiskt har varit, hon är allt jag någonsin kunnat drömma om att ha och jag kan inte se mig själv med en annan hund . Jag ser fram emot den framtid vi har tillsammans och alla de äventyr vi kommer att uppleva.