Nu är det ett par veckor sedan som jag skrev här senast och om jag skall vara ärlig så vet jag inte vart allt den här tiden tagit vägen. Dagarna har bara rullat på med olika saker för var dag som gått och jag har helt enkelt bara tagit var dag som kommit och inte orkat skriva här.
Jag skall så klart fortsätta skriva på "20 dagars utmaningen" men det kommer nog bli lite strö uppdateringar på den tyvärr och inte varje dag, men jag får ta och blanda in lite normala små blogg inlägg också.
Så till det som nog många av mina läsare verkligen vill läsa om, en liten uppdatering om mitt monster!(A.K.A Zemonen). Zion lever helt klart livet som familjehund fullt ut då det har inte blivit så mycket speciell träning med henne, utan hon har bara fått vara med överallt. Det kan gå några dagar innan jag ens kommer på att jag inte ens aktiverat henne med något speciellt 'tanke' lekar eller träning. Men hon har inte klagat eller ens krävt den träningen och med tanke att hon får den mentala stimulansen när hon är med på jobbet så har hon ju inte precis tagit skada av det.
Det vore fel att säga att hon har blivit lugnare, för det har hon inte, hon har blivit mer stabil och fått en enormt tydlig av och på knapp. När vi är ute och går på hemma plan så är hon för det mesta lös och hon håller stenkoll på mig och främmande människor har hon tappat allt större intresse för. Hon kan lukta lite på dem och sedan är det bra, spelar ingen roll om hon är kopplad eller är lös och jag blir så stolt över henne! Men om någon människa ens vågar gå utanför våran tomt så har hon blivit lite av en vakthund och är bara tvungen att säga till. Inte ens katten går säker bakom kompostgallrena ( där han så demonstrerande måste gå) och ger henne det onda ögat om hon ens skäller på honom. Är väldigt glad att det är Nisse vi bor med, även om Zion skulle få för sig att skälla på honom eller ens komma nära så stannar han till och morrar eller väser och så Zion flyr undan illa kvickt till säkert avstånd.
Nu är Zion 7 månader och jag har börjat fundera på att anmäla oss till några olika roliga kurser, har redan jakt tärning och lydnad inbokad på helgerna. Även några utställnings tillfällen är planerade och det kommer bli enormt roligt att få prova på det! jag bryr mig inte riktigt om vad som kommer att säga, för mig kommer Zion alltid vara den vackraste som finns. Dock kan jag mer ärlighet säga att det skall bli roligt att se vad en riktig domare tycker om henne. Men mer om detta en annan dag, nu är det dags för kaninerna att få sitt för natten. Men jag lägger upp lite spontana bilder på mitt lilla monster när hon är på sitt vanliga spralliga lek humör som lite tröst att jag inte uppdaterat på så länge. Saknar verkligen min Pentax kamera, man ser verkligen vilka bilder som är tagna med systemen(tele objektivet) och vilka som är från Olympus kameran. Men snart så skall jag fixa ett nytt objektiv men tills vidare så får det bli som det blir.
Ha nu en trevlig natt/dag!
Jag skall så klart fortsätta skriva på "20 dagars utmaningen" men det kommer nog bli lite strö uppdateringar på den tyvärr och inte varje dag, men jag får ta och blanda in lite normala små blogg inlägg också.
Så till det som nog många av mina läsare verkligen vill läsa om, en liten uppdatering om mitt monster!(A.K.A Zemonen). Zion lever helt klart livet som familjehund fullt ut då det har inte blivit så mycket speciell träning med henne, utan hon har bara fått vara med överallt. Det kan gå några dagar innan jag ens kommer på att jag inte ens aktiverat henne med något speciellt 'tanke' lekar eller träning. Men hon har inte klagat eller ens krävt den träningen och med tanke att hon får den mentala stimulansen när hon är med på jobbet så har hon ju inte precis tagit skada av det.
Det vore fel att säga att hon har blivit lugnare, för det har hon inte, hon har blivit mer stabil och fått en enormt tydlig av och på knapp. När vi är ute och går på hemma plan så är hon för det mesta lös och hon håller stenkoll på mig och främmande människor har hon tappat allt större intresse för. Hon kan lukta lite på dem och sedan är det bra, spelar ingen roll om hon är kopplad eller är lös och jag blir så stolt över henne! Men om någon människa ens vågar gå utanför våran tomt så har hon blivit lite av en vakthund och är bara tvungen att säga till. Inte ens katten går säker bakom kompostgallrena ( där han så demonstrerande måste gå) och ger henne det onda ögat om hon ens skäller på honom. Är väldigt glad att det är Nisse vi bor med, även om Zion skulle få för sig att skälla på honom eller ens komma nära så stannar han till och morrar eller väser och så Zion flyr undan illa kvickt till säkert avstånd.
Nu är Zion 7 månader och jag har börjat fundera på att anmäla oss till några olika roliga kurser, har redan jakt tärning och lydnad inbokad på helgerna. Även några utställnings tillfällen är planerade och det kommer bli enormt roligt att få prova på det! jag bryr mig inte riktigt om vad som kommer att säga, för mig kommer Zion alltid vara den vackraste som finns. Dock kan jag mer ärlighet säga att det skall bli roligt att se vad en riktig domare tycker om henne. Men mer om detta en annan dag, nu är det dags för kaninerna att få sitt för natten. Men jag lägger upp lite spontana bilder på mitt lilla monster när hon är på sitt vanliga spralliga lek humör som lite tröst att jag inte uppdaterat på så länge. Saknar verkligen min Pentax kamera, man ser verkligen vilka bilder som är tagna med systemen(tele objektivet) och vilka som är från Olympus kameran. Men snart så skall jag fixa ett nytt objektiv men tills vidare så får det bli som det blir.
Ha nu en trevlig natt/dag!